Nicolina Pernheim Sweden

Leta i den här bloggen

Oj va roligt!

på december 08, 2011

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

http://www.handikappidrott.se/templates/NewsPage.aspx?id=7072&epslanguage=sv
http://www.handikappidrott.se/templates/PageWide.aspx?id=7073

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg

VFU, Pollen i mängder och Elitidrottskola på Bosön.

Verksamhetsförlagd utbildning Nu har ännu en månad gått och jag har varje dag verksamhetsförlagd utbildning. Jag har det riktigt bra och jag tror att de fysioterapeuter som handleder mig var rätt så fundersamma hur detta skulle gå, men nu har jag fått höra att de slutade oroa sig efter första dagen. Själv var jag riktigt nervös innan min första dag. Det är en väldigt glad och trivsam stämning mellan alla som arbetar här. Man har nationellt från i år bestämt att byta ut titeln sjukgymnast till fysioterapeut så fortsättningsvis skall man säga fysioterapeut. När jag blir klar kommer det stå fysioterapeut på mitt examensbevis liksom i min legitimation. Jag har nu tagit mig igenom halva grundutbildningen 90 hp hela utbildningen till legitimation är på 180 HP. Vill man sedan läsa master och sedan vidare mot forskning så kan man som vid alla universitetsutbildningar läsa en hel del till mot disputation och här kan jag bli medicine doktor en dag. Det är en hel de

Silver i Tokyo

Januari var en händelserik månad! Ojdå det här inlägget skulle ju lagt upp för ett tag sedan, men nu kommer det i alla fall! Nu är januari slut för det här året och jag ska försöka sammanfatta hur månaden sett ut för mig. Ni som följer mig på Instagram har säkert rätt bra koll men för er andra ska jag försöka skriva ihop någonting bra här… Den andra januari åkte jag ensam iväg till USA, närmare bestämt till Saint Paul i Minnesota, för att träffa min pojkvän och hans föräldrar. Det var definitivt pirrigt och ärligt talat var jag ganska nervös. Inte för att träffa Ben såklart då vi känner varandra väldigt bra nu efter mer än ett år då vi faktiskt lyckats ses nästan varannan månad och övrig tid pratar vi timmar i telefon varje dag. Nej det jag var nervös för var dels resan som ju är ganska så lång och där det är mycket som ska fungera med ledsagning till och från plan, hitta till toalett, vatten och mat… Ja det var mycket att fundera på och för mig som väl tänker mer än v

Använder Blogger